Det finns ingen struktur för civil krisberedskap på nordisk nivå. Därför har de nordiska länderna inte haft färdiga scenarier, handlingsplaner och manualer för ett effektivt samarbete under krisförhållanden. De nordiska länderna var inte tillräckligt väl förberedda för covid-19-krise, skriver Jan -Erik Edstam i en fersk rapport om civil nordisk krisberedskap.
Det saknas en tydlig och effektiv politisk styrning för den civila krisberedskapen på nordisk nivå. Det politiska beslutsfattandet under covid-19-krisen har till stor del skett utan föregående dialog eller samordning mellan de nordiska ländernas regeringar.
Trendspaning, analys, scenarioanalys och civil krisberedskap i Nordatlanten och den arktiska regionen bör göras till ett långsiktigt tema i det nordiska samarbetet, med målet att de nordiska länderna tillsammans ska kunna bygga upp en
effektivare civil krisberedskap och intressebevakning i området.
Detsamma gällde flyktingkrisen 2015. Var för sig har de nordiska länderna inte tillräckliga resurser för global trendspaning, tidig varning, analys och preliminära scenarier. Om de nordiska ländernas begränsade resurser kan användas gemensamt, stärks förmågan att reagera i ett tidigt skede och stå bättre rustad för kommande kriser. Det finns ingen struktur på nordisk nivå för myndigheter och andra centrala aktörer för att
• definiera och uppdatera relevanta scenarier för civila kriser, och
• regelbundet öva för relevanta civila krisscenarier på nordisk nivå.
Rekommendation: En gemensam nordisk enhet för civil krisberedskap bör inrättas. Det kan antingen ske genom ett särskilt avtal mellan de nordiska länderna eller genom en revidering av Helsingforsavtalet. Utifrån de positiva erfarenheterna av NORDEFCO-samarbetet kan modellen med ett särskilt avtal mellan de nordiska länderna rekommenderas. Samarbetsministrarna svarar för den politiska styrningen. Enhetens ledningsgrupp består av
en tjänsteinnehavare från varje nordiskt land, som utses av respektive regering. Enligt modell från NORDEFCO-samarbetet byggs ingen omfattande ny administration upp för samarbetet.
De nordiske samarbeidsministrene mottok på sitt møte nyligen tolv rekommandasjoner om nordisk samarbeid i krisetider av den tidligere finske forsvarsministeren Jan-Erik Enestam. Den endelige rapporten, som er bestilt av samarbeidsministrene, blir overlevert 15. november.
Rapporten er basert på intervjuer Enestam har gjennomført i høst.
Rekommandasjonene peker blant annet på viktigheten av:
– tettere koordinering og informasjonsutveksling
– bedre beredskap gjennom systemer for “early warning”, felles analyser og øvelser for ulike scenarier
– større involvering fra privat og frivillig sektor i krisearbeidet
– initiativ for felles anskaffelse av vaksiner og beredskapslager
– reformer av regelverk om blant annet beskatning og trygd for å passe bedre for grenseregioner og nordiske pendlere
Ministrene konstaterer at temaet er viktig og aktuelt, og tar stilling til å følge opp de enkelte rekommandasjonene på et senere tidspunkt.
Svagare språkkunnskaper
I flera nordiska länder har kunskaperna i nordiska språk försvagats under de senaste decennierna. Unga med icke-skandinaviska språk som modersmål lär sig allt oftare engelska som första språk i stället för ett skandinaviskt språk. Också vid universitet och högskolor har resurserna för forskning och undervisning i nordiska språk minskat. Svagare kunskaper i nordiska språk inverkar direkt på de nordiska ländernas förutsättningar att samarbeta effektivt, dela information och kommunicera i realtid i ett krisläge. Ur detta perspektiv är språkkunskaperna hos politiska beslutsfattare och ledande tjänsteinnehavare, skriver Nordik Rås i rapporten om krisberedskap.
