Nordiska rådets president Bryndís Haraldsdóttir konstaterade att trycket på Nordatlanten och Arktis ökar i och med de nya globala spänningarna och att det är välkommet att Finland och Sverige nu är medlemmar av NATO, men att situationen fortsättningsvis är osäker.
Snabb förändring
Viceamiral Louise Dedichen, Norges representant i NATO:s militärkommitté, var inbjuden som gästtalare under debatten. Hon inledde med att konstatera att det säkerhetspolitiskt har skett större förändringar i Norden under de senaste åren än det gjort på flera årtionden innan dess.
– NATO:s utvidgning är en direkt konsekvens av Rysslands aggression i Ukraina. NATO firar sitt 75-årsjubiléum i år – och för några år sedan var det nog ingen som trodde att Sverige och Finland skulle vara med och fira det jubiléet som medlemmar.
Dedichen konstaterar att Norden under de senaste årtiondena har rustat ner mer än man kanske borde ha gjort och att vi tagit vår frihet förgivet.
Infrastruktur i nyckelroll
Ett av de områden där Dedichen särskilt ser potential för ökat nordiska samarbete är inom infrastruktur, för att kunna underlätta transport mellan länderna.
– Jag kan inte framhäva det nog, att tillsammans är vi starkare. Inom infrastrukturområdet har vi mycket kvar att göra och det finns också många nya möjligheter till samarbete.
Också standardisering av försvarsmateriel och -utbildning är något som Dedichen förespråkar. Hon säger också att det är viktigt att Norden ser till att lyckas med rekrytering av unga till försvaret.
Hybridhot och resiliens
Under diskussionen lyfte flera av Nordiska rådets medlemmar frågan om hur man skall hantera hybridhot, som blir allt vanligare, särskilt i Finland som under den senaste tiden utsatts för hybridkrigsföring från Rysslands sida, bland annat i form av flyktingar som sänds över gränsen. Även de nordiska samhällenas resliliens och civila beredskap togs upp som ett viktigt samarbetsområde.
– Det är mycket viktigt att vi alla får mer kunskap om säkerhetsfrågor, avslutade Nordiska rådets president Bryndís Haraldsdóttir.
Grönland protesterer
Grönland protesterar mot att de inte får delta i ett kommande möte i Nordiska rådet där utrikes- och säkerhetspolitik är ämnet. Endast ministrar från Danmark, Finland, Norge och Sverige samt från Tyskland som inte är medlemmar i rådet är inbjudna till mötet. – Jag kan inte fortsätta att delta när det förekommer diskriminering, skriver Grönlands premiärminister Mute Egede i ett öppet brev till Sverige, som för närvarande har ordförandeskapet i Nordiska rådet. Egede framhåller att han kommer att ompröva beslutet om Grönland får delta på lika villkor med medlemsländerna, även när utrikes- och säkerhetspolitiken ska diskuteras. Grönland var en dansk koloni fram till 1953. När den danska grundlagen ändrades fick ön sedan status som danskt len. Efter en folkomröstning 1978 fick Grönland självstyre och 2009 utvidgades självstyret till att gälla de flesta områden, förutom utrikes- och säkerhetspolitiken.
Missade du debatten? Se sändningen från temasessionen här.
