President Recep Ayanni Erdogan fotografert av NATO.

Erdoğan sitter kvar med starka kort i NATO-frågan. Sverige har tvingats ta hjälp av Finland, USA, och Stoltenberg för att synbarligen lotsa sin NATO-ansökan i hamn. Men trots stora eftergifter i form av strängare terrorbekämpning, slopat vapenembargo, och andra turkiska krav som man synbarligen nu gått med på är frågan inte avgjord utan kommer att aktualiseras när alla Natoländer slutligen ska ratificera ansökan. Då kan Turkiet på nytt bli en stoppkloss. Därför bör Sverige omgående genomföra vad som efterfrågats och skärpa sin diplomati. Den nya situationen, att befinna sig ett nytt sammanhang, med nya partners, krav på att tona ner sin utrikespolitik till förmån för mindre dogmatik och en mera pragmatisk utrikespolitik kräver att diplomatin vässas.

Frågan kring vapenembargot borde vara den lättaste. Fram till att det infördes köpte Turkiet huvudsakligen insatsvaror i form av krut, ammunition, skyddsmateriel. Idag vill man också köpa vapen. Svensk vapenindustri är ledande på många områden och att ge alla Natoländer, inklusive Turkiet, tillgång till dessa produkter borde vara en självklarhet. Archer, från BAE Bofors, är ett artillerisystem som även utvärderas av amerikanska armén och står högt på listan. Saabs NLAW (robot 57) liksom AT4 och de andra pansarskotten i familjen som Sverige, Storbritannien och Kanada skickat till Ukraina bör inte heller nekas Turkiet.

Får aldrig F-35

Jas 39 Gripen E är också uppenbart intressant. Men samma argument som USA använder för att stoppa F-35 kan göra det svårt för Gripen till Turkiet. Orsaken är köpet av den ryska långdistansroboten Sam-400 som omöjligt kan kombineras med något av de två avancerade jaktplanen utan att Ryssland får tillgång till kritisk teknik.

Omvärldsanalytiker Bertil Holmgren framför de svenska jaktplanen Draken och Viggen.( Foto: Npt)

Flygplansfrågan slutar sannolikt med att USA erbjuder F-16 i någon form, dock inte heller här den senaste versionen. I mars 2022 beslöt USAF om den mest omfattande uppgraderingen någonsin, som kommer att göra F-16 mycket lik F-35 i teknik och prestanda och kommer därför inte ifråga.

Kan erbjuda Gripen

Sverige skulle kunna erbjuda Gripen C på liknande sätt men troligen föredrar Turkiet ett amerikanskt alternativ. Det finns emellertid ett annat projekt där Gripen 39C kan användas med stor effekt. Ukrainas president Zelenskij har sedan lång tid bett världen om hjälp med jaktplan. Polen, som använder samma plan som Ukraina, det ryska Mig 29, har funderat på olika lösningar som stupat på att man är ett Natoland och därför, med risken att kriget trappas upp, inte kan gå vidare. Detta dilemma skulle Sverige, innan Natomedlemskapet blir ett faktum, kunna lösa genom att byta de polska Mig 29 mot svenska Gripen C och därefter förse Ukraina med de efterfrågade Mig-planen.

Framtiden är osäker

Framtiden för Sveriges Natoansökan är i dagsläget osäker. Förhoppningsvis, för Sverige och NATO, löser sig frågan på bästa sätt genom att man från svensk sida visar att man sätter den gemensamma säkerheten i väst före ett föråldrat synsätt, skriver , Bertil Holmgren, omvärldsanalytiker från Høllviken i Skåne, som ligger en båtresa från Polen som gränser toll Ukrain,som är i krig med Ryssland.

Skriv en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert.

*