I den senaste Sifo-undersökningen är andelen svenskar som är positiva till ett Natomedlemskap lika stor som andelen som säger nej och trenden är tydlig sedan lång tid. Men kommer Sverige någonsin att överge sin alliansfrihet? Svaret är – snabbare än många tror.
Utvecklingen mot ett allt hårdare geopolitiskt klimat i Europa har varit tydlig länge och den avspänning som ersatte det kalla kriget var endast en kort parentes i några länders ambitioner, främst Rysslands. Landets utrikes agerande sedan angreppet på Georgien har följts av Ukraina och andra områden som man anser sig ha rätt till. Putinregimen vill återskapa den sovjetiska landarealen och kanske mer, det finns tecken på att man vill återkomma till situationen före 1918 då Finland, Baltikum, Polen, Ukraina och Vitryssland ingick i det ryska imperiet.
Utanför krig
Sverige berömmer sig av att ha varit utanför krig i 200 år och fredsviljan, inledd av krigströtthet efter motgångarna 1809, har bestått av komponenter som pragmatism, fattigdom, undfallenhet och smartness. Tidvis har också en politisk symbios med den store grannen i öst kunnat spåras.
Ny situation
Dagens situation är annorlunda. Idag är Sverige ett i grunden kapitalistiskt land som idémässigt lämnat den socialistiska arvet och mera grundläggande bejakar västliga ideal. Landet är ekonomiskt helt beroende av väst och EU-medlem. Men det avklingande socialistiska inslaget har under tiden tillåtits urgröpa försvarsförmågan så att försvaret idag är helt otillräckligt.
Ryskt hot
Inför det allt tydligare hotet att Ryssland efter Ukraina vänder blicken mot Baltikum och i förlängningen Finland har det svenska folket förstått att försvaret behöver mycket större resurser och att kostnaden för detta är omöjlig att ta inom rimlig tid. En av två orsaker till pengabristen är de kvantitativa lättnader som pågått en tid på Riksbankchefen Ingves initiativ för att fåfängt söka få upp inflationen och få näringslivet att investera och anställa. Den andra är massinvandringen till ett land som trott sig kunna ha öppna hjärtan och dörrar men som nu tvingas panikbromsa. Både en dramatiskt ökad skuldsättning och balansräkning, och sammanbrott i samhällsfunktionerna genom fri invandring, dränerar statens ekonomi och omöjliggör finansiering av försvaret. Ett faktum som nu inrikesminister Ygeman fått den tveksamma äran att agera efter genom en drastisk omsvängning av flyktingpolitiken. 80000 asylsökande ska skickas tillbaka, en blåkopia av det gamla hatobjektet Sverigedemokraterna.
Flygvapnet tränas
Att Gotland är ett förstahandsobjekt i en rysk strategi anser allt fler och insikten att Nato är det enda återstående realistiska försvarsalternativet är djup. Bidragande är också Rysslands operationer i Syrien, som förutom att stärka banden med regimen ger flygvapnet ovärderlig träning i skarpa uppdrag över främmande mark. Även den brittiska utredningen kring mordet på KGB-agenten Litvinenko ger anledning till vaksamhet mot en uppenbart hänsynslös makt. Värdlandsavtalet med Nato, som Sverige ingick 2014, var ett sätt att bereda vägen och ge signal om att kursen är utstakad för en medlemsansökan. Trots protester från en inflytelserik lobby, och ett krav från riksdagen att återkalla avtalet, har den nya regeringen fortsatt att försvara det.
Nytt kallt krig
Med ett anemiskt försvar mitt i ett nytt kallt krig återstår bara för Sverige att gå med i Nato och inte ens en total rysk omsvängning i politiken skulle kunna få den svenska opinionen att vända. Allt fler inser behovet av samverkan med andra vänligt sinnade nationer. Allt fler inser också att SDs syn på flyktingfrågan kanske har varit ganska klok. En för vissa brutal omsvängning som placerar Sverige bland vanliga västnationer och raserar den självupplevda ställningen som humanitär stormakt, skriver Bertil Holmgren från Skåne.
Kjære Bertil Holmgren!
Jeg tror du har rett. Sverige må bli medlem av NATO. President Vladimir Putin prøver å skremme Sverige fra medlemskap, og antyder at Russland blir farligere om Sverige går med i NATO. Jeg tror at medlemskap i NATO virker langt mer avskrekkende, særlig i lys av svekkelsen av det svenske forsvaret. Vi her i Norge, beklager at regjeringen Jens Stoltenberg ikke valgte å kjøpe det svenske jagerflyet Gripen N/G(Next Generation), noe som kan ha forhindret investeringer i andre deler av det norske forsvaret. Finland er trolig enda mer utsatt enn Sverige med tanke på et fremtidig russisk angrep. Du nevner Gotland som et av russernes første mål vestover i Norden. Jeg tror at generalsekretær Jens Stoltenberg i NATO ikke vil nøle etter et russisk angrep på Sverige. Jeg tror Sverige skal ta det med knusende ro, og bygge opp luftforsvaret i årene som kommer. Svenskene har kapasitet til å utvikle atomvåpen gjennom svensk-sveitsiske ABB, og kan ha slike våpen i løpet av kort tid. Dette er den russiske bjørnen pinlig klar over. Vi bør snarest mulig samordne det svensk-norsk-finske luftforsvaret, og etter min mening bør både Sverige og Finland snarest gå med i NATO for å sikre fremtidig selvstendighet for hele det nordiske området.
Med vennlig hilsen,
Halvor Hyggen
Tidligere i E/I-tjenesten i Sivilforsvaret
Russland har øvd på flere atomangrep mot Nato-allierte land de siste årene, deriblant Sverige, advarer generalsekretær Jens Stoltenberg.I årsrapporten fra Natosjefen som kom forrige uke, bekrefter Stoltenberg ifølge TV 2 for første gang offisielt at Russland øvde på et atomangrep mot Sverige påsken 2013.De siste tre årene har Russland utført minst 18 såkalte plutselige øvelser, og noen av dem har omfattet over 100.000 soldater, ifølge Nato. -Disse øvelsene omfatter simulerte kjernefysiske angrep mot Nato-allierte (for eksempel under den russiske øvelsen Zapad) og partnere (for eksempel simulerte angrep mot Sverige i mars 2013), heter det i generalsekretærens årsrapport ifølge NTB.Hendelsen som Stoltenberg viser til i Sverige, skjedde langfredag i 2013, da flere russiske bombefly gjennomførte en øvelse rettet mot mål i Sverige.Totalt seks russiske fly kom overraskende om natten da Sverige var uten beredskap, skrev Svenska Dagbladet i april 2013, ifølge NTB.