Finland og Sverige kan regne med Tysklands støtte dersom landene bestemmer seg for å søke medlemskap i NATOs forsvarsallianse. Dette sa kansler Olaf Scholz da han møtte statsministrene i Finland og Sverige tirsdag. Sveriges «Ja til NATO» kan komme allerede 14. mai. Sveriges og Finlands statsministre møtes i Stockholm 17. og 18. mai. Det er ventet at både Finland og Sverige kan si ja til NATO på Norges nasjonaldag 17. mai, som faller sammen med møtet mellom to nøytrale nordiske statsministre dissse to dagene, skriver Nordens Nyheter
– Hvis Finland og Sverige bestemmer seg for å ønske å være en del av NATO-alliansen, så kan de regne med vår støtte. Alle statsråder i regjeringen er helt enige om dette og jeg ser også på dette som et viktig signal, uttalte kansler Olaf Scholz.
Han understreket at vedtakene tas av Finland og Sverige, men at de selvfølgelig følger nøye med på den pågående debatten.
«Selv utenfor NATO og i tiden før beslutninger tas i NATO, kan du stole på Tysklands støtte,» fortsatte Scholz.
Statsminister Sanna Marin og hennes svenske kollega Magdalena Andersson deltok på den tyske regjeringens møte på Meseberg slott utenfor Berlin i løpet av dagen.
Tysk regjeringsmøte
Statsminister Magdalena Andersson i diskusjoner med den tyske regjeringen og Finlands statsminister. Statsministeren la i sin tale til media etter møtet vekt på hvor verdifull muligheten er til å diskutere sammen den nye sikkerhetspolitiske situasjonen i Europa og dens konsekvenser.
– Dette møtet er et viktig signal til omverdenen om samfunnet vårt, understreket statsminister Magdalena Andersson.
Statsministeren opplyste videre at hun under møtet beskrev at Sverige nå står overfor avgjørende sikkerhetspolitiske beslutninger og at den svenske regjeringen gjennomfører en supplerende sikkerhetspolitisk analyse sammen med Sveriges riksdagspartier.
Under møtet har også situasjonen i Ukraina og den brutale krigen som nå har pågått i over to måneder blitt diskutert, sa statsministeren.
– I den nuvarande situationen är Tysklands ledarskap viktigare än någonsin, konstaterade statsminister Sanna Marin i samband med den gemensamma presskonferensen.
– Vi ser att sanktionerna mot Ryssland har en inverkan och det är viktigt att vi fortsätter att utvidga sanktionerna. Ryssland måste förstå att vi är beredda till uppoffringar över en längre tid, fortsatte Marin.
Där Tyskland har ett stort energiberoende av Ryssland, verkar man nu ändå från tysk sida vara beredd på sanktioner gällande den ryska oljan.
I förra veckan meddelade landets ekonomiminister Robert Habeck att man under de gångna två månaderna har lyckats minska på andelen ryskimporterad olja från 35 procent till 12 procent.
– Ett möjligt oljeembargo är något som Tyskland kan hantera, sade Habeck då.
Scholz hårt kritiserad
Tyskland och i synnerhet förbundskansler Olaf Scholz har under de senaste veckorna fått utstå delvis mycket hård kritik, både inom landet och internationellt, för att man inte i tillräckligt hög grad stöder Ukraina.
Scholz tog under tisdagen fasta på att man nu har fattat beslut om att leverera också tunga vapen till Ukraina. Överhuvudtaget är vapenhjälpen enligt honom ett viktigt brott med Tysklands tidigare politiska linje.
– Med tanke på Rysslands angreppskrig var det ändå viktigt och nödvändigt att ändra den politiska kursen, sade Scholz.
Enligt Scholz kan man i nuläget inte utesluta att Rysslands president Vladimir Putin och landets regering på nytt går till angrepp mot andra länder.
– I den nuvarande situationen är Tysklands ledarskap viktigare än någonsin, konstaterade statsminister Sanna Marin i samband med den gemensamma presskonferensen.
– Vi ser att sanktionerna mot Ryssland har en inverkan och det är viktigt att vi fortsätter att utvidga sanktionerna. Ryssland måste förstå att vi är beredda till uppoffringar över en längre tid, fortsatte Marin.
Där Tyskland har ett stort energiberoende av Ryssland, verkar man nu ändå från tysk sida vara beredd på sanktioner gällande den ryska oljan.
I förra veckan meddelade landets ekonomiminister Robert Habeck att man under de gångna två månaderna har lyckats minska på andelen ryskimporterad olja från 35 procent till 12 procent.
