Finansminister Mikael Damberg presenterar nyligen Finansdepartementets senaste prognos för det ekonomiska läget. Svensk ekonomi väntas växa 4,9 procent i år, en upprevidering med 0,5 procentenheter jämfört med förra prognosen. BNP-nivån i Sverige är tillbaka på de nivåer som förutspåddes före krisen.
Läget i pandemin är fortsatt osäkert men svensk ekonomi har hittills återhämtat sig starkt. I år är BNP på en högre nivå än före pandemin. Tillväxten 2021 drivs framför allt av hushållens konsumtion, som minskade kraftigt i spåren av pandemin, men också av investeringar.
– Återhämtningen har gått snabbt jämfört med tidigare lågkonjunkturer och svensk ekonomi har klarat sig väl jämfört med många andra länder i EU. Att vi gick in i krisen med historiskt starka statsfinanser har varit avgörande för den snabba återhämtningen, säger finansminister Mikael Damberg.
Även nästa år bedöms tillväxten bli hög, om än något lägre än i år. Finansdepartementet bedömer att BNP växer med 3,4 procent 2022 och 1,4 procent 2023.
Tillväxten avtar
Att tillväxttakten avtar något nästa år beror bland annat på att återhämtningsfasen till viss del är passerad och att störningar i de globala leveranskedjorna och komponentbrist i industrin gör att många företag har fortsatta problem med att möta efterfrågan. Även den senaste tidens ökade smittspridning bedöms påverka den ekonomiska aktiviteten.
Som alltid är prognoser förknippade med stor osäkerhet. Det gäller i synnerhet nu under pandemin. Det är svårt att bedöma hur smittspridningen kommer att utvecklas. De ekonomiska konsekvenserna av beteendeförändringar och smittskyddsåtgärder i det här läget bedöms dock vara mer begränsade nu än under den akuta fasen av pandemin.
– I viss mån har världen lärt sig att hantera viruset och restriktioner utformas på ett annat sätt än tidigare under pandemin. Effekten blir att ekonomierna tar mindre skada. Samtidigt måste vi komma ihåg att förutsättningarna framåt kan förändras snabbt. Nu ökar smittan återigen i många länder vilket naturligtvis kan få följdverkningar i ekonomin, säger Mikael Damberg.
Energipriserna har ökat tydligt i Europa under andra halvåret i år. Det har bidragit till en hög inflationstakt i många europeiska länder, inklusive Sverige. Inflationstakten i Sverige väntas dämpas under loppet av nästa år då bidraget från energipriserna väntas bli lägre.
Pandemin har slagit hårt
Precis som i många andra länder har pandemin slagit hårt mot arbetsmarknaden i Sverige. Återhämtningen har dock varit god och väntas fortsätta när sysselsättningen stiger i snabb takt nästa år. Även arbetslösheten, som i år bedöms uppgå till 8,9 procent, väntas falla tillbaka till omkring 7 procent 2023, vilket är samma bedömning som i förra prognosen.
Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas till -0,8 procent av BNP 2021. Det innebär en förstärkning på närmare 2 procent av BNP jämfört med 2020 då de offentliga finanserna tyngdes av konjunkturnedgång och omfattande krisåtgärder. Sparandet förväntas vara nära balans 2022 och förstärkas ytterligare därefter följande år. Överskotten i de offentliga finanserna bidrar de åren till en lägre skuld i offentlig sektor. Sveriges bruttoskuld som andel av BNP tillhör de lägsta bland EU:s medlemsländer, skyddsvallarna i svensk ekonomi är goda, skriver den svenska regeringen i ett pressmeddelande.
