Nordens luftförsvar – Sverige eller USA i Finland?

Det pågår ett intensivt arbete i Norge, Sverige och Finland att stärka luftförsvaret över vår del av norra Europa. Mycket av detta går för gemene man under radarn(!) men politiskt och militärt sker utvecklingen snabbt. Sverige och Finland har, initierat av Krimkrisen för sex år sedan, ingått ett antal avtal om militär samverkan som knyter ländernas försvarskrafter allt närmare varandra. Nästa steg i utvecklingen går mot att länderna går med i Nato. Finland har redan förberett sig genom att besluta att regeringen vid ett plötsligt och allvarligt hot kan ansöka om medlemskap.

Av Bertil Holmgren, Höllviken

Det svensk-finska samarbetet består av bilaterala avtal om hjälp och samverkan i krig. Därutöver har Sverige tecknat bilaterala avtal med USA om militär hjälp och tillstånd för USA att använda svenskt territorium. Dessa avtal har främst varit ett sätt att närma sig USA och Nato utan att skapa en politisk strid i Sverige om Natomedlemskap, som på grund av Sveriges långa neutralitetspolitik delar opinionen.

Det finska beslutet att i ett skarpt läge kunna gå med i Nato och de djupa militära förpliktelserna mellan Sverige och Finland har nu skapat ett läge där nästa steg, om inte trovärdigheten i alla avtalen ska falla, är att Sverige måste kopiera Finlands beslut i Natofrågan. I Riksdagens försvarsutskott diskuteras nu saken, där en majoritet är för, och en utredning har tillsatts. En proposition från regeringen är inte långt borta. I denna oundvikliga utveckling kommer också den redan långt gångna samverkan med Norge att kunna ske på ett enklare och mera naturligt sätt.

Finland kan välja Gripen

Finland kommer snart att besluta om ett nytt stridflygplan. Valet står främst mellan 64 stycken Boeing F-18, Lockheed Martin F-35 samt Saab Gripen E, och beslutet ska tas under år 2021. Redan nu kan utläsas att F-35 har små chanser genom att priset inte medger 64 flygplan samt att driftkostnaden är för hög. Dessutom är egenskaperna inte optimala för finska förhållanden. De återstående två alternativen är prismässigt ganska likvärdiga men skiljer sig prestandamässigt. F-18 har kortare aktionsradie och är en äldre konstruktion. Gripen E kommer inte att vara fullt utvecklad förrän år 2023, då den införs i det svenska Flygvapnet. Leveranser till Finland ska inledas 2025. I Saabs offert ingår två luftövervakningsflygplan Globaleye gratis, vilka kommer att avsevärt höja vaksamheten och minska driftkostnaden för systemet då Globaleye tar över en del av luftövervakningsverksamheten från Gripen E.

I ljuset av den etablerade samverkan som finns mellan Norge, Finland och Sverige, att Sverige och Finland står allt närmare ett fullt Natomedlemskap, att kraven på övervakning, upptäkt och bekämpning av hot kräver allt mer sofistikerade sensorer samt förmåga att snabbt ombeväpna och verka från små tillfälliga baser i ett frostigt och homogent Norden, ger många argument för Gripen E som en gemensam nämnare. För Norge, som valt F-35, vore det klokt att, i ett mindre antal för egen del, ta del av de erfarenheter och egenskaper som Gripen har.