Natos generalsekretær Jens Stoltenberg støtter Donald Trumps utbrudd mot egen forsvarsallianse, og savner en plan for hvordan Norge skal nå «toprosentmålet». Stoltenberg sa at » Norge er på vei nedover» på NHO`s næringslivsskonferanse i Oslo. Nordens Nyheter har i flere artikler pekt på viktigheten av at Norden får et felles forsvar der samtlige land satser to prosent av BNP på forsvaret.
Sverige og Finland har idag bilaterale avtaler med USA og Storbritannia og samarbeider om et felles forsvar i EU. Norge og Danmark er medlemmer av NATO, og Danmark er også med i EU. Norden må nå satse på et felles forsvar der hvert land bør bruke to prosent av BNP på forsvaret.
Må bruke mer oljepenger
– To prosent er ikke veldig mye. Sammenlignet med økningen i oljepengebruken, så er det ikke mye som skal til for å nå det nivået, sa Natos generalsekretær Jens Stoltenberg til DN etter foredraget på NHOs årskonferanse i Oslo. Der stemplet han Norges forsvarsmessige bidrag i Nato som «midt på treet».
Nato-året 2018 ble blant annet preget av at USAs president Donald Trump langet ut mot de alliertes finansielle innsats i forsvarsalliansen. Under toppmøtet i fjor sommer advarte Trump om konsekvensene hvis ikke alle Nato-land brukte to prosent av sitt bruttonasjonalprodukt
(bnp) på forsvar. Norge bruker i overkant av 1,5.
– Norge er nå eneste Nato-land som grenser til Russland som ikke bruker to prosent. Et flertall av medlemslandene har lagt frem en plan om å nå to prosent. Det har ikke Norge, sier
Stoltenberg, som sier Norge har et lavere tempo i bevilgningene enn mange andre.
– Hvor alvorlig er det spør Dagens Næringsliv?
– Det er et signal om at mange land leverer. Norge bruker også mer, men andelen går ikke opp. I 2014 brukte seks land mer enn oss på forsvar. I år risikerer Norge å havne på 11. eller
- plass. Norge er på vei nedover fordi andre er på vei oppover.
Vil legge BNP-debatten død
Jens Stoltenberg skal orientere Natos forsvarsministere om medlemslandenes bevilgninger neste måned, og vil ikke gå ut med noen tall før den tid.Men tallet om å bevilge to prosent av bnp til forsvar mener han ikke er til å misforstå.
– Er det en reell uenighet om hvorvidt målsetningen er å «strekke seg mot» to prosent eller å faktisk bevilge to prosent?
– Alle som var til stede på Nato-toppmøtet i sommer vet at det er to prosent som gjelder. Jeg skrudde ned forsvarsbevilgningene da spenningene var lave etter den kalde krigen. Da må de være i stand til å skru dem opp når spenningen øker, sier Stoltenberg.
– Hva tenker du som økonom om å ha to prosent som mål? Burde målsetningen heller gå på hvordan pengene brukes?
– Svaret er at vi trenger å bruke mer, og vi trenger å bruke smartere. Kvantitet har en kvalitativ egenskap. Vi trenger eksempelvis flere fartøy, uansett hvor godt utrustet ett av dem
er.
Norge vil ikke gi løfter
Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) sa til DN i forkant av det nevnte Nato-toppmøtet at han har god samvittighet for progresjonen i forsvarsbevilgningene. Det har han fortsatt.
– Vi har økt forsvarsbudsjettene hvert år siden Jens Stoltenberg sluttet som statsminister. Vi er opptatt av å legge gode planer. I vår neste langtidsplan fra 2021 til 2024 skal vi fortsette å
strekke oss mot to prosent og overholde våre forpliktelser overfor Nato, sier Bakke-Jensen.
– Stoltenberg sier målsetningen er to prosent, ikke å «strekke seg» etter det. Er du uenig, spør Dagens Næringsliv?
– Nato-landene er enige om å jobbe mot to prosent. Så skal vi lage statsbudsjettet år for år for å klare det, sier Bakke-Jensen, som ikke vil garantere at målsetningen blir innfridd.
Stoltenberg svarer ikke direkte på om han tror Norge vil klare å innfri målet innen 2024, men at han venter alle Nato-land tar til seg signalene fra fjorårets toppmøte.
– Dn.no spurte Stortenberg om Norge og trengte Nato en «filleristing» fra Trump.
– Han har en direkte og annerledes stil, men budskapet er rett: Byrdefordelingen i Nato er urettferdig, og USA kommer ikke til å finne seg i det. Det er uklokt å legge til grunn at USA ikke mener det de sier, sa NATO`s generalsekretær Jens Stoltenberg da han besøkte Oslo i samband med NHO`s konferanse.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser ett allt mörkare säkerhetsläge för Sverige.
Han pekar ut både Ryssland och Kina som orosmoln. Hultqvist målade upp en dyster bild av den säkerhetspolitiska utvecklingen i sitt tal på Folk och försvars årliga konferens i Sälen, enligst Tidningarnas Telegrambyrå/Afteonbladet.
– Vi kan inte blunda för att det säkerhetspolitiska läget över tid har försämrats, sade han.
Hultqvist pekar på rysk upprustning både av konventionella vapen och av kärnvapenförmågan, på att förstärkningar sker i Rysslands västra militärområde och i Kaliningrad och på att gamla sovjetiska baser i Arktisområdet aktiveras.Till bilden hör också ett provokativt ryskt beteende både på marken och i luften, enligt försvarsministern.
«Batteri av aktiviteter»
Hultqvist vill inte bedöma säkerhetsläget som sämre än för ett år sedan, men uppger att försämringen har skett över tid. Nytt är, enligt honom, att Ryssland avlyst stora områden såväl i Östersjön som utanför norska kusten för testverksamhet. Det är en «ny sorts form av markering», uppger Hultqvist.
– Det vi har att beakta är ett batteri av aktiviteter som sträcker sig över hela skalan med militär aktivitet och uppbyggnad, säkerhetspolitiska markeringar, psykologiska operationer, med vilseföring, splittring, överraskning, underminering och desinformation, sade försvarsministern, enligt Aftonbladet.