Oljefondet hadde ved utgangen av 2020 investert over 840 millioner kroner i selskapet Adani Ports. Selskapet har tette bånd til militærdiktaturet i Myanmar, ifølge en rapport. … Adani Ports skal bygge en containerhavn i Yangon. Selskapet har betalt opp mot 442 millioner kroner for bruksrettigheter og leie av tomta. SVenske Lønnstagerfond og Nordea er indirekte involvert i samarbeid med militærjuntaen i Myanmar, skriver Sveriges Radio.
Oljefondet hadde ved utgangen av 2020 investert over 840 millioner kroner i selskapet Adani Ports. Selskapet har tette bånd til militærdiktaturet i Myanmar, ifølge en rapport.
The Australian Centre for International Justice og Justice for Myanmar står bak rapporten.
Adani Ports skal bygge en containerhavn i Yangon. Selskapet har betalt opp mot 442 millioner kroner for bruksrettigheter og leie av tomta. Pengene har gått til det militæreide selskapet Myanmar Economic Corporation (MEC).
Allerede i 2019 advarte FNs menneskerettighetsråd om at investeringer i selskaper som samarbeider med MEC bidrar til finansiering av Myanmars militærdiktatur.
Generalen er kjent for sin rolle i den etniske rensingen av minoriteten rohingyaene. Han står også bak det nylige militærkuppet i Myanmar.
Etter kuppet er minst 550 sivile blitt drept og tusenvis vilkårlig fengslet.
Toppgeneralen har sanksjoner mot seg fra både USA, Storbritannia, Canada og EU. For halvannen uke siden innførte USA dessuten økonomiske sanksjoner mot Myanmar.
Morselskapet til Adani Ports, Adani Group, er rammet av flere kontroverser. Det finansierer en svært omstridt og helt ny kullgruve, Carmichael i Queensland i Australia.
Saken har fått mye oppmerksomhet, særlig i Australia. NRK er først til å spørre Norges Bank om sine investeringer i Adani Ports.
Ved utgangen av 2020 hadde oljefondet 840 millioner kroner i selskapet. Pressesjef i Norges Bank Investment Management (NBIM), Marthe Skaar, sier de er kjent med saken.
– Hvordan forholder NBIM seg til beskyldningene mot Adani Ports?
– Vi har dialog med selskapene vi er investert i og tar opp relevante forhold ved selskapsstyring og bærekraft. Videre utøver vi vårt eierskap gjennom å stemme på selskapenes generalforsamlinger. Vi kan ikke kommentere på detaljer i vår dialog med enkeltselskaper, men vi er kjent med denne saken.
Skaar legger til at oljefondet har etiske retningslinjer som kan gi grunnlag for utelukkelse av selskaper ved alvorlige menneskerettighetsbrudd, skriver NrK.
Svenska löntagarfonder involverade
FN fördömer utländska företags koppling till Myanmars militär
En FN-rapport från 2019 visade att militären äger och driver två stora företag – Myanmar Economic Holdings Limited (MEHL) och Myanmar Economic Corporation (MEC) – vars intäkter vida översteg alla civilägda företag i Myanmar. Företagen ägs och kontrolleras helt av militärens generaler. FN-rapporten drog slutsatsen att militärens affärsimperium gör det möjligt för juntan att säkerställa de finansiella resurser som krävs för att upprätthålla makten.
Rapporten slog även fast att utländska företag som är involverade i kommersiella relationer med Myanmars militär löper en «hög risk» att bidra eller kopplas till brott mot mänskliga rättigheter eller kränkningar av internationell humanitär lag. FN uppmanade därför utländska företag att «avbryta sina relationer» med företag kopplade till juntan i Myanmar.
Tre företagen som kopplas till militärjuntan
Adani Ports and Special Economic Zone Ltd är Indiens största privata hamnföretag, som bygger och driver hamnar. Adani har bland annat ingått ett avtal med militärens bolag MEC om att bygga och driva en hamn och betalar 290 miljoner USD i 50 år för detta. FN-rapporten hänvisar till Adanis verksamhet i Myanmar som ett “starkt exempel” på att ett utländskt företag direkt betalar militära konglomerat för användningen av deras egendom och därför direkt finansierar de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begås av Myanmars militär.
POSCO är ett koreanskt konglomerat som har nära ekonomiskt samarbete med militären. Framförallt utvinner bolaget naturgas i gasfältet Shwe som genom ett vinstdelningsavtal genererar stora intäkter till statliga bolaget MOGE som nu kontrolleras av militären. Under 2017-2018 betalade POSCO över motsvarande 1,5 miljarder kronor till MOGE. POSCO har även två samägda bolag med militären inom stålproduktion. POSCO har även byggt och driver ett femstjärnigt lyxhotell på militärens mark och betalar enligt Justice for Myanmar hyra för marken till en del av militären som köper in vapen och ammunition till landet.
Bharat Electronics är ett indiskt vapenföretag som exporterar krigsmateriel till Myanmar, trots situationen i landet. EU har sedan 1991 ett vapenembargo mot landet som dessutom skärptes 2018. Bharat Electronics exporterade under 2020 radarsystem till Myanmar. Företaget har tidigare exporterat radarsystem till militärbåtar 2014. Bharat har senaste tiden satsat extra på att öka exporten till Myanmar och etablerade under 2020 ett eget marknadskontor i landet.
Nordea är den enda som har investeringar i vapenbolaget Bharat Electronics, totalt 71 miljoner kronor, genom fyra av sina sparfonder. Även flera av AP-fonderna har tiotals miljoner kronor i Adani Ports och POSCO. AP7 och Swedbank är de enda som svartlistat något av bolagen, men på grund av andra orsaker, melder Sveriges Radio.
