Ska Sverige gå med i Nato eller inte? Politiskt har frågan länge varit närmast död men Rysslands annektering av Krim och militära insatser i Ukraina har satt fart på diskussionen. Åsikterna skiftar förstås. För en del framstår det som självklart att gå med, ett sätt att försäkra sig om att Sverige i ett kritiskt läge verkligen får hjälp av de övriga Nato-länderna, och framför allt då USA, skriver Tomas Augustsson i Svenska Dagbladet, som eies av norske Schibsted.
Regering säger nej
För andra är det lika självklart att vi ska hålla oss utanför. Argumentet är bland annat att en svensk Nato-anslutning bara skulle öka spänningen. Ofta återkommer också en ovilja att knyta Sverige närmare den stora kärnvapenmakten USA. Fast vad gäller koppling och samarbete med just USA är väl frågan om ett Nato-medlemskap egentligen skulle göra så stor skillnad. Samarbetet är redan tätt och svensk militär brukar till exempel stolt berätta om allt från de täta banden på flygsidan till hur den svenska ubåten Gotland framgångsrikt hyrdes ut och övade med den amerikanska flottan.
Vill ha koppling
Ska man döma av de signaler som kommer från svenskt håll finns heller inga ambitioner att minska kopplingen till USA. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) pratar till exempel om att Sverige ska agera tillsammans med andra även om vi inte är med i en allians och att Sverige ser ett behov av en fortsatt amerikansk närvaro i Europa. Intresset verkar inte vara mindre från amerikansk sida. Det märktes bland annat nyligen när USA skickade hit Katrina McFarland. Hon är en av de högst ansvariga för inköpen av materiel till det amerikanska försvaret. Tillsammans med en rad företrädare för den amerikanska försvarsindustrin träffade hon svenska försvarsindustriföretag. Och det inkluderar allt från små it-företag till Saab som har ett mycket tätt samarbete med Boeing om att ta fram ett nytt skolflygplan för det amerikanska flygvapnet. De nära banden märks också när man tittar på medlemslistan hos försvarsindustriföretagens svenska branschorganisation Soff.Var sjunde medlem är USA-ägd. Under förra året var USA också det land som köpte mest försvarsmateriel från Sverige och 25 av de 69 medlemsföretagen sålde till den amerikanska marknaden.
Export ökar markant
Tittar man även tillbaka några år har exporten av försvarsmateriel från Sverige till USA ökat markant. Ofta handlar det om att svenska företag fungerar som viktiga underleverantörer till amerikanska bolag. Och naturligtvis gäller även det motsatta. Stridsflygplanet Gripen är tillexempel till stor del byggt av amerikanska komponenter. Ambitionen är också uppenbart att samarbetet ska öka än mer. Den amerikanska militären har förstås noga följt utvecklingen i Ukraina och det verkar ha skapat oro för att Ryssland, trots att USA lägger ned oerhört mycket mer pengar på sitt försvar, har ett övertag på flera områden. Det handlar bland annat om den elektroniska krigföringen där Ryssland befaras vara bättre än väntat på att störa motsidans kommunikationer och datanät. Något som väckt mycket uppmärksamhet är hur rysk militär ska ha lyckats hacka sig in i en amerikansk militär drönare som användes för spaning.
Vil ha mer samarbete
Katrina McFarland gjorde klart att USA nu gärna vill ha ännu mer samarbete med svenska företag som anses ligga långt fram på viktiga områden som elektronisk krigföring, navigationssystem och undervattenssystem. För de svenska företagen innebär det en möjlighet att sälja till den största marknaden och många svenska politiker brukar heja på eftersom ökad försvarsexport också betyder att de svenska företagen får bättre möjlighet att leverera till svenska försvaret. Och så ger det förstås arbetstillfällen. Så ska man döma av de nuvarande signalerna kommer den svenska försvarskopplingen till USA att öka, alldeles oavsett om vi är med i Nato eller inte, skriver Tomas Augustsson i Svenska Dagbladet.
